Blockchain

Vad är blockchain?

Blockchain (blockkedja på sv.) uppfanns av Satoshi Nakamoto år 2009. Många likställer bitcoin med blockchain, men det är fel. Blockchain är den bakomliggande tekniken som driver bitcoin-nätverken, varken mer eller mindre. 

Mer specifikt är Blockchain en decentraliserad databas som består av ett stort antal noder som arbetar tillsammans i ett p2p-nätverk. Noderna arbetar tillsammans för att den information som lagras ska kunna förbli oläsbar för obehöriga. När någonting nytt händer i blockkedjan läggs ytterligare ett block till, och som en konsekvens av det bildas en kedjeliknande struktur, dvs. en blockkedja.

Blockchain-tekniken är grundstommen som alla kryptovalutor vilar på, men trots det återfinns samma teknik inom många andra områden. PC för Alla har snicksnackat med Christian Lassen, som är Blockchain-ansvarig hos IBM Nordic. Han menar att blockchain kommer att slå igenom rejält i framtiden, han nämner även många av de fördelar som blockchain-tekniken för med sig. 

Blockchain ska bland annat möjliggöra snabbare, mer spårbara och mer tillförlitliga fraktprocesser inom e-handel, då säkra certifikat kan skapas för alla som tar del av fraktdokumentet. Samma man menar även att dagens logistiksystem är ineffektiva, då många typer av blanketter måste skrivas ut till olika aktörer. Tillverkaren har en typ av kopia, fraktbolag(en) andra, och slutkunden ett egen version. Blockchain kan i terorin uppdatera allt tänkbar status (överlämningar, betalning etc.) i realtid, och det bör alla parter vinna på.

Exakt samma vinster kan plockas ut vid exempelvis husköp. Försäljarna, mäklarna och köparna skulle alla kunna få ta del av ett dokument där all tänkbar information inkluderats. Renoveringar, ägarbyten, vattenläckor och andra typer av skador skulle kunna inkluderas, och transparensen skulle därmed vara total.

Hur fungerar Blockchain-tekniken i detalj?

Ni känner redan till huvudbegreppet. Blockchain är en smart databas som består av byggstenar (noder), som hela tiden blir fler till antalet när ny information läggs till eller när befintlig information ändras. Det är en lättviktig beskrivning om hur blockchain-tekniken fungerar, här kommer tungviktsversionen. Men oroa er inte – vi ska inte bli onödigt tekniska. 

Blockchain och övriga tillämpningsområden

Vi leker med tanken och säger att ni köper en TV från den japanska teknikjätten LG. LG tillverkar många av sina tv-apparater i Kina, närmare bestämt i Foxconn-fabriken. Inom samma fabrik krävs ett stort antal blanketter där bland annat tillverkningsdatum, status för kvalitetskontroll och annat anges. Den informationen får inte fraktbolaget ta del av – då de har egna rutiner att arbeta efter. Nästa led i kedjan – grossisten och återförsäljaren, har säkerligen egna dokument och rutiner att arbeta efter, och exakt samma sak gäller för slutkunden som får en tv och ett inköpskvitto i famnen, inget mer. Vi skulle kunna blanda in hur många intressenter som helst, såsom Posten, Bring etc, men det är knappast nödvändigt. Det vi vill få fram här är att dagens dokumenthanteringssystem är röriga samt bör effektiviseras, och blockchain är en utmärkt teknisk lösning som klarar av det.

Blockchain skulle kunna synkronisera alla dokument i ett och samma flöde, så att alla intressenter får ta del av all information. En missnöjd kund skulle exempelvis kunna peka på en misslyckad kvalitetskontroll, och en återförsäljare skulle kunna påvisa att denne inte fått betalt. Då all information sparas i digitala ”liggare” som förändras kontinuerligt och förses med tidsstämplar är det mycket enkelt att se vem som har gjort vad. Och det är a och o inom logistik-svängen.

Om vi bortser från logistikområdet kan sjukhus förbättra sina dokumentrutiner, och i förlängningen patientsekretessen. Myndigheter skulle kunna förbättra sina rutiner vid ID-utfärdningar, och sist men inte minst skulle all information kunna kontrolleras, eller dubbelkollas. Bilbesiktningsprotokoll skulle kunna bli hur informationsrika som helst och Wikipedia skulle kunna vara mer transparent än någonsin förr, då alla förändringar skulle kunna spåras.

Exakt samma sak gäller för anonymiseringstjänster för webben, så kallade VPN-tjänster. Väl där återfinns blockchain-baserade aktörer såsom Lethean, som osynliggör all information för alla tänkbara intressenter, inklusive de själva. Traditionella anonymitetsverktyg döljer kundernas IP-nummer, och som en konsekvens av det blir de anonyma. Kruxet är dock att kunderna egentligen bara byter övervakare, nu kan VPN-företaget spionera på dem istället för upphovsrättslobbyn, internetoperatörer och andra snokare. Många VPN-företag sparar inga känsliga loggar, och kan vid de tillfällena inte spionera på sina kunder, men kunderna måste alltid lita på att VPN-företaget ifråga har rent mjöl i påsen. De Blockchain-baserade anonymitetsverktyg som finns på marknaden kan inte övervaka sina kunder, även om de så skulle vilja. Men även här finns det övriga för- och nackdelar som ni tvingas ta hänsyn till – som med mycket annat inom blockchain-svängen.

Blockchain och Bitcoin

Blockchain-tekniken ligger bakom allt som har med kryptovalutor att göra. Tack vare samma teknik har ett decentraliserat bitcoin-nätverk byggts upp, där alla transaktioner är bergsäkra och helt fria från övervakande parter. Blockchain-tekniken möjliggör snabbare, säkrare och inte minst mer kostnadseffektiva valuta-transaktioner, i jämförelse med de traditionella plattformarna vill säga.

Blockchain möjliggör även mining, dvs. den process där nya bitcoin utvinns. I densamma bildar alla bitcoin-brytare till att nya block skapas, och tack vare det förblir transaktionen både säker och spårbar. Även här skapas en obrytbar länk, som uppdateras undan för undan.

Kryptovalutor och blockchain – är det framtiden?

Ledande kryptografer och it-experter har prisat blockchain som det bästa som hänt sedan det skivade brödet, men varför har samma teknik inte slagit igenom på bred front? 

Inom bitcoin-svängen är blockchain klistret som håller samman hela bygget. Väl där är det acceptansen för kryptovalutorna som är den stora utmaningen. Nya återförsäljare måste ta till sig bitcoin, litecoin och andra kryptovalutor innan blockchain hamnar på alla läppar. Många banker och andra tyckare ser dessutom bitcoin som en ren investeringsmetod, inte som ett betalsätt, och det är problematiskt.

Utanför bitcoin-branschen går det alltför långsamt. Alla aktörer har befintliga it-system som i värsta (eller bästa beroende på synsätt) fall måste bantas eller förändras från grunden. Stora förändringar krävs och någon måste våga vara etta på bollen. 

I våra ögon bör dock både blockchain och bitcoin blomstra i framtiden, men det är svårt, om inte omöjligt, att förutse något exakt årtal.